Bröstcancer och munhälsa – risker, symtom och smart munvård
Kort sammanfattning: Bröstcancer och dess behandling (cytostatika, strålning och hormonella terapier) kan påverka munnen genom muntorrhet, slemhinnebesvär, svampinfektioner och ökad risk för tandköttsinflammation/tandlossning. Med förebyggande munvård, rätt egenvård och tät uppföljning hos tandhygienist går det att minska besvär och komplikationer – och skydda tänder och implantat på lång sikt. I forskningen syns dessutom ett växande stöd för ett samband mellan parodontit och ökad risk för cancer, inklusive bröstcancer, via kronisk inflammation och bakterietranslokation.
Varför påverkas munnen vid bröstcancerbehandling?
- Muntorrhet (xerostomi) är vanligt under och efter behandling. Mindre saliv försämrar munhålans skydd, ökar kariesrisken och kan ge sår, blödning och svamp. Egenvården handlar om salivstimulans/saliversättning, skonsamma sköljningar och tät fluorexponering.
- Slemhinnepåverkan (mukosit) och infektioner förvärras av nedsatt immunförsvar. Intensifierad munvård och tidig kontakt med tandvård under behandlingsperioder rekommenderas.
- Systemkopplingar: Mycket talar för samband mellan munhälsa och allmänhälsa; parodontit har i flera studier kopplats till ökad cancerrisk. Evidensen för bröstcancer växer, men mekanismen är inte helt klarlagd.
Tidiga tecken att reagera på
- Ihållande torrhetskänsla, sprickor i slemhinnan, sveda eller svårigheter att äta och tala.
- Blödande eller svullet tandkött, dålig smak/lukt och ökande plack trots god hygien.
- Sår/blåsor som inte läker på 2–3 veckor.
Vid symtom – boka tidig undersökning och få ett personligt munvårdsprogram. Regelbundna besök hos tandhygienist minskar risken för följdbesvär.
Relaterade tjänster hos Gloss & Floss:
Förebyggande – så stärker du munhälsan genom behandlingen
Daglig egenvård (hemma)
- Borsta med mjuk borste och fluortandkräm två gånger dagligen.
- Använd tandtråd/interdentalborstar där det passar; skonsamma munsköljningar vid sår.
- Salivstimulans (sockerfria sugtabletter/tuggummi) och saliversättning vid behov.
- Undvik tobak, alkohol och starkt kryddad mat som kan irritera slemhinnor.
- Ha vattenflaska till hands och använd luftfuktare nattetid för lindring.
Klinisk uppföljning (hos oss)
- Tätare profylax/rengöring för att kontrollera biofilm och inflammation.
- Anpassad fluorprofylax, svampdiagnostik och behandling vid behov.
- Vid implantat: skonsam professionell rengöring och bettkontroll för att undvika överbelastning.
Relaterade tjänster:
• Årliga besök hos tandhygienisten
• Tandstensborttagning
• Muntorrhet
Parodontit och bröstcancer – vad vet vi?
Observationsstudier och översikter pekar på en ökad risk för bröstcancer hos personer med parodontit. Hypotesen är att kronisk inflammation och periodontala bakterier i blodbanan bidrar till en ogynnsam systemmiljö. Det finns behov av fler interventionsstudier, men förebyggande parodontal vård är oavsett gynnsam för både mun- och allmänhälsa.
När ska jag söka vård direkt?
- Plötslig, uttalad smärta, feber eller varbildning.
- Snabbt ökande svullnad eller blödning runt tänder eller implantat.
- Sår som inte läker, eller vita/röda fläckar som kvarstår.
- Kraftig muntorrhet som gör det svårt att äta, tala eller sova.
Boka professionell bedömning:
• Behandling av inflammerat tandkött
• Årliga besök hos tandhygienisten
• Muntorrhet
Vanliga frågor (FAQ)
Kan bröstcancerbehandling orsaka problem i munnen?
Ja. Cytostatika, strålning och hormonbehandling kan ge muntorrhet, sår i munslemhinnan, svampinfektioner och ökad risk för karies och tandköttsinflammation. Med salivstimulans, skonsam munvård och tät uppföljning hos tandhygienist kan besvären lindras.
Kan parodontit öka risken för bröstcancer?
Flera studier visar en association mellan parodontit och ökad risk för bröstcancer, sannolikt via kronisk inflammation och bakterier som når blodbanan. Kausaliteten är inte helt fastslagen, men förebyggande parodontal vård rekommenderas.
Hur ofta bör jag gå till tandhygienist när jag behandlas för cancer?
Tätare kontroller än vanligt är ofta klokt, särskilt vid muntorrhet eller tecken på inflammation. Intervallen anpassas individuellt, men var 3–4:e månad är vanligt tills situationen är stabil.
Vilka varningssignaler ska få mig att kontakta tandvården direkt?
Snabbt tilltagande smärta eller svullnad, feber, varbildning, sår som inte läker eller bestående vita/röda fläckar samt uttalad muntorrhet som påverkar födointag, tal eller sömn.
Vad kan jag göra själv mot muntorrhet?
Drick vatten ofta, använd sockerfria sugtabletter/tuggummi för salivstimulans och saliversättning vid behov. Borsta med mjuk borste och fluortandkräm; komplettera med fluorskölj. En luftfuktare nattetid kan hjälpa.
