Gingivit och inflammerat tandkött – symtom och behandling

Inflammerat tandkött, även kallat gingivit, är en vanlig tandköttsinflammation som ofta märks genom blödning, rodnad, svullnad eller ömhet. Besvären orsakas vanligtvis av plack som ligger kvar längs tandköttskanten eller mellan tänderna.

Hos Gloss & Floss Dental Care® på Södermalm i Stockholm hjälper vi dig att identifiera orsaken, avlägsna plack och tandsten och få individuella råd om hur tandköttet kan bli friskare. Gingivit kan ofta läka när bakteriebeläggningarna tas bort och munhygienen förbättras.

Den här sidan handlar framför allt om tidig inflammation i tandköttet. Om tandens stödjevävnad eller käkben har påverkats kan det i stället vara fråga om tandlossning, även kallad parodontit.

Senast uppdaterad: september 2026  ·  Medicinskt granskad av: tandvårdsteamet på Gloss & Floss Dental Care®.

Vad är gingivit?

Gingivit är en inflammation i tandköttet runt tänderna. Den uppkommer vanligtvis när bakteriebeläggningar, så kallat plack, får ligga kvar vid tandköttskanten. Tandköttet kan då bli rött, svullet, ömt och börja blöda vid tandborstning eller rengöring mellan tänderna.

Vid gingivit är inflammationen begränsad till tandköttet. Tandens fäste och käkben är normalt inte förstörda. Det är en viktig skillnad jämfört med parodontit, där inflammationen har påverkat vävnaderna som håller tanden på plats.

Gingivit gör inte alltid ont. Därför kan tandköttet vara inflammerat utan att det uppfattas som ett tydligt problem. Blödning vid tandborstning är däremot en signal som bör tas på allvar.

Vanliga symtom på inflammerat tandkött

Rökning kan göra det svårare att upptäcka tandköttsinflammation eftersom blödningen ibland blir mindre tydlig. Frånvaro av blödning innebär därför inte alltid att tandköttet är friskt.

Om ditt huvudsakliga besvär är blod på tandborsten kan du läsa vår särskilda guide om blödande tandkött och när du bör söka hjälp.

Vad orsakar gingivit?

Den vanligaste orsaken är plack som inte avlägsnas tillräckligt effektivt. Plack är en mjuk bakteriebeläggning som hela tiden bildas på tänderna. Om den får ligga kvar reagerar tandköttet med inflammation. Plack kan mineraliseras och bli tandsten, som inte går att borsta bort hemma.

• Otillräcklig rengöring mellan tänderna – tandborsten når inte överallt.
• Tandsten – hårda beläggningar som behöver avlägsnas professionellt.
• Trångställda tänder – kan göra vissa områden svårare att rengöra.
• Rökning och nikotin – kan påverka tandköttet och dölja blödning.
• Muntorrhet – kan göra plackkontrollen svårare.
• Hormonella förändringar – tandköttet kan exempelvis bli mer lättblödande under graviditet.
• Diabetes – kan påverka tandköttets känslighet för inflammation.

Gingivit eller parodontit – vad är skillnaden?

Gingivit och parodontit är inte samma tillstånd. Gingivit påverkar tandköttet och kan ofta läka utan bestående skador när bakteriebeläggningarna tas bort. Vid parodontit har sjukdomen gått djupare och påverkat tandens stödjevävnad.

Det går inte alltid att avgöra skillnaden själv. Tandläkaren eller tandhygienisten kan kontrollera blödning, tandsten och fickdjup och vid behov komplettera undersökningen med röntgen.

Hur behandlas gingivit?

Behandlingen går ut på att avlägsna bakteriebeläggningarna och hjälpa dig att hålla rent även på svåråtkomliga områden. Den anpassas efter hur tandköttet ser ut och om det finns tandsten eller andra riskfaktorer.

1. Undersökning av tandköttet. Vi bedömer svullnad, blödning, plack och tandsten. Vid behov mäts tandköttsfickorna.
2. Professionell rengöring. Plack och tandsten avlägsnas. Läs mer om tandstensborttagning.
3. Individuella munhygienråd. Du får hjälp att välja rätt teknik, tandtråd eller storlek på mellanrumsborste.
4. Uppföljning vid behov. Vi kontrollerar om blödning och svullnad har minskat och om egenvården fungerar.

Vad kan du göra själv?

Daglig rengöring är avgörande för att tandköttet ska kunna återhämta sig. Det kan blöda mer när du börjar rengöra ett inflammerat område, men lätt blödning är vanligtvis inte ett skäl att sluta borsta.

• Borsta två gånger om dagen med fluortandkräm.
• Rikta tandborsten mot tandköttskanten och använd ett försiktigt tryck.
• Rengör mellan tänderna varje dag.
• Undvik att borsta hårt; hårt tryck rengör inte nödvändigtvis bättre.
• Be tandläkaren eller tandhygienisten visa rätt teknik om du är osäker.

Munskölj kan i vissa situationer användas som ett komplement, men det ersätter inte tandborstning och mekanisk rengöring mellan tänderna. Använd inte antibakteriella munsköljmedel under längre tid utan rekommendation från tandvården.

Hur lång tid tar det innan tandköttet blir bättre?

Förbättring kan ibland märkas relativt snabbt när plack avlägsnas effektivt, men tiden varierar beroende på hur omfattande inflammationen är, om det finns tandsten och hur väl svåråtkomliga områden kan hållas rena.

Om tandköttet fortsätter att blöda, vara svullet eller ömt trots regelbunden rengöring bör du boka en bedömning. Kvarstående besvär kan bero på tandsten, svåråtkomligt plack, rengöringsteknik eller ett mer avancerat tandköttsproblem.

När bör du söka tandvård?

Kontakta tandläkare eller tandhygienist om du har återkommande blödning, tydlig svullnad eller besvär som inte förbättras. Sök särskilt hjälp om:

• tandköttet fortsätter att blöda trots förbättrad rengöring
• svullnaden eller ömheten tilltar
• du har ihållande dålig smak eller dålig andedräkt
• tandköttet drar sig tillbaka eller det kommer var
• en tand känns lös eller har ändrat läge
• du tidigare har haft parodontit

Vid snabbt ökande svullnad, feber, svår smärta eller problem att gapa eller svälja bör du kontakta akuttandvården för snabb bedömning.

Vanliga frågor om gingivit

Relaterade behandlingar

• Tandhygienistbehandlingar
• Tandstensborttagning
• Tandlossning och parodontit
• Behandling av tandlossning
• Dålig andedräkt
• Tandundersökning

Informationen är generell och ersätter inte en individuell undersökning. Läs mer hos 1177 Vårdguiden.