Kompositfyllning – metod, fördelar och kompositfyllning hållbarhet

Kompositfyllning hållbarhet är en av de vanligaste frågorna när man behöver laga en tand med en tandfärgad fyllning. En kompositfyllning är idag standard vid karies, sprickor eller slitage – och med rätt teknik, material och eftervård kan resultatet bli både naturligt och långvarigt. Här får du en tydlig genomgång av materialet, behandlingsstegen och vad som påverkar livslängden.

Snabba fakta (key takeaways)

  • En kompositfyllning kan ofta hålla 5–15 år, ibland längre beroende på belastning och skötsel.
  • Storlek, bettbelastning och kariesrisk är de viktigaste faktorerna för hållbarheten.
  • Regelbundna kontroller och tandhygienistbesök ökar livslängden.
  • Vid mycket stora skador kan krona vara en mer robust lösning.

Vad är en kompositfyllning?

Komposit är ett tandfärgat material som byggs upp i lager och härdas med blått ljus. Materialet kombinerar estetik och styrka och kan användas både i framtänder och kindtänder. Kompositen formas för att återskapa tandens anatomi och poleras för en slät, lättstädad yta.

Komposit kan även användas estetiskt som kompositbonding när man vill korrigera form, små ojämnheter eller kanter – men en fyllning och bonding har olika primärt syfte (reparation vs estetisk formkorrigering). Läs mer om estetiska behandlingar här: Estetisk tandvård.

Fördelar – varför väljer många komposit?

  • Tandfärgat och diskret: färganpassas och smälter in naturligt.
  • Skonsammare behandling: ofta mindre borttagning av frisk tand jämfört med vissa alternativ.
  • God vidhäftning: bindning till tanden kan ge stabil konstruktion vid rätt teknik.
  • Flexibel lösning: passar både mindre hål och vissa reparationer av frakturer.
  • Metallfritt: ett vanligt val för den som vill undvika metall.

Begränsningar och riskfaktorer att känna till

  • Komposit kan påverkas av stor belastning (t.ex. tandpressning) och stora fyllningar kan slitas snabbare.
  • Teknikkänsligt moment: god isolering och korrekt härdning krävs för bästa resultat.
  • I större skador kan krona eller bro vara mer långsiktigt.

Steg för steg – så går behandlingen till

  1. Bedömning, röntgen vid behov och planering.
  2. Lokalbedövning och rengöring av området.
  3. Isolering för torrt arbetsfält.
  4. Förbehandling (ets/primer/adhesiv) för säker vidhäftning.
  5. Komposit appliceras i lager och härdas med ljus.
  6. Formning, kontroll av bett och kontaktpunkter.
  7. Polering för jämn yta och naturlig glans.

Kompositfyllning hållbarhet – vad påverkar livslängden mest?

Kompositfyllning hållbarhet avgörs främst av:

  • Fyllningens storlek och placering: stora fyllningar i kindtänder utsätts för hög belastning.
  • Bett och vanor: tandpressning, nagelbitning, is/tuggande av hårt kan förkorta livslängden.
  • Kariesrisk och munhygien: hög sockerkonsumtion, muntorrhet och bristande rengöring ökar risken för sekundärkaries.
  • Regelbundna kontroller: små problem upptäcks tidigt innan de blir större.

För långsiktig stabilitet rekommenderas regelbundna besök hos tandhygienisten.

Hur länge håller en kompositfyllning?

En kompositfyllning håller ofta 5–15 år, ibland längre, beroende på fyllningens storlek, bettbelastning och din munhälsa. Med god munhygien, fluorrutin och uppföljning förlängs livslängden.

Vid behov kan fluorbehandling vara en del av en förebyggande strategi.

Eftervård och underhåll

Det är normalt med lätt känslighet för kyla/värme de första dagarna. För att optimera hållbarheten:

  • Borsta med fluortandkräm två gånger dagligen.
  • Rengör mellan tänderna (tandtråd/interdentalborste).
  • Undvik att tugga hårda saker på den lagade tanden första dygnet om bettet känns ovant.
  • Sök kontroll om du får ihållande ilningar, att maten fastnar eller om fyllningen känns “hög”.

Vid större skador eller omfattande slitage kan ibland bettrehabilitering vara mer strategiskt.

Kompositfyllning, kompositbonding och skalfasader – när passar vad?

  • Kompositfyllning: när tanden behöver lagas efter karies, spricka eller slitage.
  • Kompositbonding: när målet är en estetisk formkorrigering, t.ex. små kanter, mindre ojämnheter eller gluggar. Kompositbonding kan vara effektivt och relativt snabbt, men kräver god skötsel och kan behöva underhåll över tid.
  • Skalfasader: när man vill göra större estetiska förändringar (form/färg/position) eller när man behöver en mer omfattande kosmetisk lösning.

Läs mer här: Skalfasader.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur länge håller en kompositfyllning?

Ofta 5–15 år, ibland längre. Storlek, belastning och kariesrisk påverkar mest.

Gör det ont att få en kompositfyllning?

Vanligtvis inte. Behandlingen görs med lokalbedövning. Lätt känslighet efteråt kan förekomma.

Kan komposit repareras om den går sönder?

Ja, ofta kan man reparera delar av fyllningen med ny komposit istället för att byta allt.

Kan en kompositfyllning missfärgas?

Ja, ytan kan över tid påverkas av t.ex. kaffe, te och rökning. Polering och god munhygien minskar risken.

Hur märker jag om en fyllning behöver bytas?

Tecken kan vara ilningar, sprickkänsla, att mat fastnar, kant som känns vass eller att fyllningen känns “hög”.

Är komposit ett säkert material?

Kompositmaterial är etablerade för dentalt bruk. Med korrekt teknik och härdning blir resultatet stabilt och välfungerande.

När bör man välja krona istället för komposit?

Vid mycket stora skador, sprickrisk eller när tanden saknar tillräckligt stöd kan krona vara mer långsiktigt.

Vill du veta vilken lösning som är mest långsiktig i just ditt fall? Vi hjälper dig att välja rätt behandling utifrån bett, kariesrisk och estetiska mål.